Att läsa om en favoritbok kan vara som att träffa en gammal vän. Även om det visar sig att man vuxit ifrån varandra och kanske inte har så mycket gemensamt längre har man ändå delade minnen att skratta och gråta åt. Och man behöver bara uppehålla sig vid de betydelsefulla minnena och kan strunta i de tråkiga eller de som helt enkelt förlorat kraften att beröra.
Rymden
13 timmar sedan
6 Comments:
Åh, så fint! Jag hari nte tänkt på det viset, att man kan uppehålla sig vid de fina minnena även om det visar sig att man vuxit i från varandra. jag är mest lite rädd att förstöra mina fina minnen och bli besviken..
Tack. Jag läser ofta om och har väl egentligen aldrig blivit besviken. Om det beror på att jag berett mig på att upplevelsen kan bli sämre eller om det beror på att böckerna är gamla vänner vet jag inte. Det finns en viss trygghet att läsa om och veta vad man har att vänta sig och ibland behöver jag den tryggheten i läsningen.
Ja så kan man ju se på saken :) Vissa böcker vill man bar läsa om.
Visst är det så! Tyvärr känner jag att man har alldeles för lite tid för sina gamla, trogna vänner ibland. De blir som bortglömda bland alla nya bekantskaper och arbete och liv i övrigt... Men jag ska ta och skärpa till mig och ta tag i en gammal vän--har en känsla av att det blir Harry Potter som får sig en omgång... =)
Jag läser alldeles för lite egentligen för att ha en bokblogg. Ändå kan jag inte låta bli att läsa om gamla favoriter i stället för att bekanta mig med nya titlar.
Förlåt om du inte gillar reklam men jag har en tävling på min blogg där priset är en bok.
(efter som jag förstått att du gillar böcker)
http://ebidda.favs.se/2011/12/tavling-flickan-fran-ovan.html#comments
/Elvira
Post a Comment